En svensk i Taiwan

Andra svenska bloggar om: Taipei, Taiwan, tempel, rökelse och nyårsfirande

19:44 | Permalänk | Kommentarer (0)

Andra svenska bloggar om: Taipei, Taiwan, taiwanesisk mat och restaurang

19:38 | Permalänk | Kommentarer (4)

Neuromancer av Willliam Gibson är ännu en SF-klassiker, och den första cyberpunkboken. Vad jag förstår så var det den som myntade uttrycket cyberpunk.  Hur som helst med detta, jag hade tänkt skriva min recension här, men eftersom vi är på väg ut så länkar jag till engelska Wikipedia som är bra mycket mer detaljerad än vad jag skulle orka bli. Däremot kan jag säga att detta är en av de få SF-böcker jag läst som är så välskriven och genomtänkt att det blir skönlitteratur med ett SF-tema istället för en typisk SF-bok som t.ex. Blade Runner. Mycket god läsning, och Gibson har tänkt igenom hela denna värld så noggrant och in i minsta detalj att det känns som en beskrivning av en verklig värld snarare än en påhittad dito.

Andra svenska bloggar om: böcker, litteratur, SF, science fiction, Neuromancer och bokrecensioner

11:43 | Permalänk | Kommentarer (2)

Andra svenska bloggar om: jul, julfirande och julafton

12:13 | Permalänk | Kommentarer (0)

USA:s försvarsminister Condoleezza Rice har gjort ett uttalande (officiell utskrift från US Department of State) om Taiwans folkomröstning (DN-notis), där man skall fråga väljarna om Taiwan borde ansöka om FN-medlemsskap under namnet Taiwan. Så har sa Rice:

Det är klart att USA har rätt att tycka vad de vill om Taiwan och dess regeringsbeslut, men detta uttalande och USA:s allmänna inställning i frågan visar på hur inkonsekvent den s.k. "status quo"-politiken är.

Å ena sidan säger USA att Taiwan är en del av Kina och att man inte stöder taiwanesisk självständighet, medan man å andra sidan uppmuntrar Taiwans demokratiska utveckling. Nu har denna demokratiska utveckling nått så långt att man har infört folkomröstningar som ett verktyg för att direkt kunna fråga väljarna vad de tycker i en viss fråga, t.ex. saker som rör landets namn och är en oerhört kontroversiell fråga här som nog inte borde avgöras av ett enda parti. Det är således möjligt att argumentera för det nödvändiga i att hålla denna folkomröstning.

Man har också infört väljarinitierade folkomröstningar. Detta är en sådan omröstning, vilket innebär att regeringen är bunden av lag att hålla den oavsett om man gillar den eller inte. Detta är också vad som kommer att ske eftersom ytterligare ett par folkomröstningar initierade av KMT kommer att hållas trots att regeringen förmodligen inte är speciellt intreserad av det.

När Rice kallar dessa folkomröstningar för policy är hon alltså ute och cyklar: i en demokrati har frågan om lagar skall följas eller inte ingenting med policy att göra, sådant hör hemma i diktaturer, som t.ex. Kina. Regeringen är kort och gott lagligt bunden att hålla en folkligt initierad folkomröstning. Dessutom kan man fråga sig varför USA vill att Taiwans regering skall sätta sig över sina egna lagar och folkviljan när man nu uppmuntrar Taiwans demokratiska utveckling. Är det så att man bara vill att Taiwan skall ha en villkorlig demokrati, en demokrati som uppfyller USA:s krav, precis som Hong Kong bara har/kommer att få en villkorlig demokrati som uppfyller Kinas krav, dvs ingen demokrati alls.

Det är alltså dags att USA inser att man får bestämma sig för hur man vill ha det: antingen uppmuntrar man Taiwans demokratiska utveckling och accepterar att demokratiska stater faktiskt kan fatta beslut som inte passar USA, eller så motarbetar man Taiwans demokratisering och förespråkar ett Kina där Taiwan alltså blir en del av en kommunistisk diktatur. De tu, demokrati i Taiwan och ett Kina, kommer aldrig att bli ett.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, Kina, USA, folkomröstningar, demokrati och Condoleezza Rice och

11:39 | Permalänk | Kommentarer (2)

En stor nyhet som jag missade igår: AFP avslöjade att Japans försvarsminister Shigeru Ishiba i går sa att det inte finns några skäl att förneka att UFO:s existerar, och att det föranleder honom att undersöka hur Japan skall kunna reagera på en invasion från yttre rymden givet de militära begränsningarna i landets pacifistiska konstitution.

Ishiba sa att han funderade på ett flertal olika scenarior, bl.a. hur man skulle bete sig om utomjordlingarna var vänligt inställda, och hur japanerna skulle kunna framföra sina avsikter om språkförbistring uppstår, vilket väl är ganska troligt. Om nu inte besökarna har en babelfisk i örat.

Hur som helst känns det skönt att veta att det finns folk som tänker framåt och planerar för alla eventualiteter.

Här finns artikeln på Taipei Times.

Andra svenska bloggar om: UFO, rymdinvasion, visionärer och försvarspolitik

15:15 | Permalänk | Kommentarer (0)

KMT har i förebyggande syfte lagt fram en list med "smutsiga trick" som de misstänker att DPP kan komma att ta till för att vinna de kommande valen. Läs och njut. Eller läs och gråt, kanske.

J ag hade tänkt säga något lustigt om allt detta men insåg att det är ganska svårt att bräcka KMT:s egen tankesmedja.

Man hade kunnat hoppas att detta är någon sorts missriktad satir av något slag, om det inte var för det faktum att KMT:s egen vicepresidentkandidat faktiskt tog upp dessa "smutsiga DPP tricks" med USA:s högste ansvarige för Taiwan när han besökte Taiwan för några dagar sedan. De menar alltså allvar (!).

Det värsta är att en del av detta är tricks som KMT själva använt förr (svartfötter vid dangwai-demonstratione, baktala folk, mörda motståndare o. dyl, även om man faktiskt aldrig försökt sig på att mörda sin egen kandidat för att vinna ett val), så man kan inte låta bli att undra om det finns några gamla extremkonservativa KMT-ledare som är vansinniga nog att utföra något av dessa trick och sedan säga att det var DPP som gjorde det och att de försöker skylla det hela på KMT för att vinna väljarnas sympatier.

Men ta inte bara mitt ord på att detta mot alla odds faktiskt är sant. Här finns KMT:s egna pressreleaser på engelska och på kinesiska.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, politik i Taiwan, KMT, vansinnigheter, galenskaper och val

21:31 | Permalänk | Kommentarer (0)

Andra svenska bloggar om: Taipei, Taiwan och gravplatser

19:42 | Permalänk | Kommentarer (0)

Bladerunner (Do Androdis Dream of Electric Sheep) av Philip K Dick är en klassiker i SF-sammanhang, som egentligen inte  behöver någon närmare presentation efter Ridley Scotts kultfilm från 1982 (tror jag det var). Själv föredrar jag filmen, men det kan helt enkelt bero på att jag inte läst boken förrän 15-20 år efter jag först såg filmen, och 40 år efter boken skrevs.

Boken handlar om en dag i Rick Deckards liv. Deckard, en desillusionerad bounty hunter i San Fransisco, får i uppdrag att pensionera 6 Nexus androider, som flytt från Mars till jorden, efter att hans överordnade skjutits av en av androiderna när han försökte pensionera den. Han ger sig in i det hela med beslutsamhet, bl.a. eftersom han vill skrapa ihop tillräckligt med pengar för att inhandla sig ett levande djur istället för det elektriska fåret han har på sin takterass. Under dagens lopp grips han av tvivel om sitt jobb och androider, och upptäcker t.om. att han känner empati för dem, en genuint mänsklig känlsa som inte existerar i andrioider och därför gör det möjligt att skilja på androider och människor genom en del olika tester.

Ibland känns boken något klichéaktig, eller kanske snarare förlegad och lite gammal, men det beror förmodligen på att det är en ganska gammal bok vid det här laget, och genren har uppdaterats sedan den skrevs. På det stora hela är det dock fortfarande ganska god läsning för de som gillar SF, och värt en dag eller två.

Andra svenska bloggar om: böcker, litteratur, Bladerunner, science fiction, SF och bokrecensioner

11:34 | Permalänk | Kommentarer (0)

Som gammal go-fantast vet jag inte varför jag aldrig läst den här boken tidigare. En bok om ett berömt parti go av en nobelpristagare i literattur som var nävarande då partiet spelades och rapporterade om det i tidningen han arbetade på, och som dessutom var personlig vän med båda spelarna.

Boken handlar alltså om ett historiskt go-parti som spelades i Japan i slutet av 1930-talet och som tog sex månader att slutföra (ett parti som jag tidigare studerat, tillsammans med ett annat av mästarens partier som också nämns i boken. Smaskens för en gammal go-spelare). Det är dock inget referat av matchen med analyser av de olika dragen, utan den handlar istället om spelarna, den gamle mästaren, den siste i en gammal tradition, som utmanas av den nya tidens gospelare. Som för att klargöra att det inte rör sig om ett referat avslöjar Kawabata redan i början att den gamle mästaren här går sin första förlust till mötes, i sin sista match någonsin. Han dog drygt ett år efter matchen avslutats. Istället får man följa spelets gång genom spelarnas känslolägen och kommentarer om dem och deras liv.

Boken blir istället ett finstämt litterärt porträtt av två go-spelare och deras olika personligheter. De sista paragraferna i boken handlar om mästarens död. De är i min smak briljanta och lämnar läsaren med samma känska av melankoli som Kawabata måste ha känt när han fick meddelandet. EN mycket läsvärd bok som man myclet väl kan läsa utan att känna till go.

Andra svenska bloggar om: böcker, bokrecensioner och litteratur

00:42 | Permalänk | Kommentarer (0)

Fyra flaskor Beaujolais Noveuau, en flaska Absolut och en kvarting konjak.

Jag kokar upp kryddorna i vodkan och konjaken och låter de sedan stå och dra över natten innan jag slår på vinet och kokar upp en gång till. Kommer man ihåg att man har glöggen på kokning så skall man stänga av innan det faktiskt kokar upp. Har man glömt det för att man pular med cyklarna eller något annat är det lämpligt att stänga av värmen så fort man kommer ihåg att man faktiskt kokar glögg, helst innan all alkohol avdunstat. Igår fick det bara stå och koka i fem minuter innan jag kom ihåg vad jag höll på med.

Det blev god glögg i år igen. Beaujolais Noveau använder vi mest för att det är riktigt billigt här, och för att vi tycker att fruktigheten passar ganska bra i glöggen. Det lilla som nu finns kvar av fruktigheten när man öst i all sprit och alla kryddor.

Andra svenska bloggar om: glögg och julpul.

10:41 | Permalänk | Kommentarer (8)

19:07 | Permalänk | Kommentarer (0)

Idag sa Chen Shui-bian att han skall sätta stopp för hedersvakten vid Chiang Kai-sheks och Chiang Ching-kuos mausoleum i Taoyuan och att Chiang-familjen kan sköta det hela bäst de själva vill. Det är nämligen så, sa Chen med illa dold skadeglädje och adresserat till John Chiang -- CCK:s son coh CKS:s sonson, och stolt över det -- att "det är jag som bestämmer hur statsbegravningar ska gå till".

Det var då det slog mig: Chen (och de flesta andra DPP-ledare) kommer att fortsätta att göra allt han kan för att klämma åt KMT och framför allt Chiang-familjen till den dag han avgår.

Jag har alltid undrat hur DPP:s ledning, där många satt i fängelse i åratal endast för sina åsikters skull som t.ex. Annette Lu eller Chen Chu, fick nästan hela sin familj mördad som Lin I-hsiung eller sin fru överkörd av en lastbil -- flera gånger, fram och tillbaka, som för att klargöra bortom allt tvivel att det inte var en olyckshändelse -- och därefter handikappad och rullstolsbunden livet ut som skedde med Chens fru, har kunnat hålla god min och skakat hand med de som var direkt eller indirekt ansvariga för de här händelserna istället för att ge dem ett slag på käften.

Med Chens uttalande insåg jag plötsligt att de bara har tigit still för tillfället utan att glömma eller förlåta. De är fyllda av hat och/eller hämndbegär, och har gjort allt de kunnat för att klämma åt de ansvariga för dessa missdåd och kommer att fortsätta att göra så, obönhörligen, så länge de kan. Det är där de hittar kraften och orken att byta namn på organisationer och företag och pressa vidare med borttagandet av CKS-statyer och namnbytet på CKS Memorial Hall och korkad lagstiftning osv osv i all oändlighet.

Kan man verkligen klandra dem, även om det är fel?

Andra svenska bloggar om: Taiwan, hämnd och politik i Taiwan

23:59 | Permalänk | Kommentarer (5)

Käbblet runt National Taiwan Democracy/Chiang Kai-shek Memorial Hall fortsätter. I slutet av november godkände Council for Cultural Affairs en ansökan från utbildningsministeriet att få byta ut inskriptionen på porten till torget framför minneshallen till tecknen för Frihetstorget. Taipeis borgmästare hotade genast att vidta åtgärder om så skedde, eftersom "minneshallen är en tillfällig municipal historisk plats". Så är det, "tillfällig municipal historisk plats" -- hela 27 år gammal -- eftersom Taipeis stadsfullmäktige antog en sådan lag så fort regeringen sa att de skulle byta namn på byggnaden och sluta dyrka den gamla diktatorn. Taipeis högsta administrativa domstol avslog sedan en ansökan från staden att stoppa utbytet av tecknen som alltså innehåller tecknen för ett vördnadsfullt uttryck för Chiang Kai-shek (CKS kallas zhongzheng, och texten lyder dazhong zhizheng).

Den fjärde december antog sedan Taipei ytterligare en lokal lag, den här gången en som kräver att regeringen måste begära tillstånd av Taipeis stadsförvaltning innan man kan göra några förändringar på minneshallen. Utbildiningsministeriet valde dock att gå vidare enligt sitt tillstånd från CCA, och sedan i torsdags har folk från både det gröna och det blåa lägret demonstrerat nedanför porten och slagits med varandra efterhand som känslorna tagit överhanden. Vi har sett gamla krigsveteraner gråta på nyheterna samtidigt som offer från 228-incidenten och deras efterlevande har sittdemonstrerat. Sedan kördes två reportrar över av en liten lastbil och gav många en påminnelse om KMT:s gamla taktik att använda svartfötter som provocerade fram bråk vid oppositionens demonstrationer, trots att det förmodligen var en olycka.

KMT:s presidentkandidat och de flesta andra blåa politikerna hävdar att regeringen bryter mot både lagar och demokratiska principer, medan gröna politiker och regeringsrepresentanter hävdar att regeringen följer lagarna till punkt och pricka. Jag har inte sett några uttalanden av DPP:s presidentkandidat, men är ganska övertygad om att han också hävdar att allt går lagligt till.

En inflammerad fråga som inte har något med rim och reson att göra, men allt med politisk krigsföring att göra. KMT är oresonligt i sitt fasthållande vid en av deras sista symboler, en gammal diktator, vilket så klart gör att allt deras tal om att de är det sanna demokratiälskande partiet i Taiwan ekar tomt och ihåligt. DPP är lika oresonliga i stt tal om att detta är en del i deras eftersträvade transitional justice, samtidigt som regeringen tvingar igenom alla sina åtgärder utan någon som helst konsultation med oppositionen eller några andra organisationer som inte redan står på deras sida. Visst måste Taiwan komma till rätta med de historiska oförrätter som den tidigare diktaturen begick, men om det verkligan skall ha någon helande effekt måste det ske i samråd med hela det taiwanesiska samhället. Det är ingenting som DPP självt har monopol på.

Idag byttes i all afall inskriptionen ut, till supportrarnas hurrarop och motståndarnas häcklande. Vi får se vad som händer i kväll. Och i morgon tar jag nog cykeln förbi efter morgonturen via Fengguizui och Neihu för att se vad som sker.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, Chiang Kai-shek och politik i Taiwan

23:39 | Permalänk | Kommentarer (2)

Nytt inlägg på vinbloggen idag. Första sedan i september.

23:31 | Permalänk | Kommentarer (0)

American gods av Neil Gaiman handlar om Shadow som när boken börjar skall släppas ut ur fängelset några dagar i förtid för att hans fru dött i en bilkrasch. Väl ute ur finkan anställs han som springpjke, chaffis, body guard och allt i allo av en man som presenterar sig som Wednesday, och som sedan visar sig vara en amerikank inkarnation av Oden. Wednesday försöker mobilisera amerikanska inkarnationer av andra gudar från den gamla världen som alla nu tappat sin makt pga av bristande tro och frånvaro av offer till gudarna, så att de kan försvara sig mot utrotning av de nya gudarna som tagit över -- TV, media, droger osv, osv.

Fantasy, mystik och en sniff av överbyggande filosofi, nämligen att idéer kommer och går och att religion är en idé snarare än något annat, och kritik, eftersom idéer kommer och går med speciell lätthet i USA som enligt boken är dålig grogrund för gudar. Trots sina 600 sidor, som lätt kunde kapats 50-100 sidor genom att ta bort alla interluder om andra gudar och deras situation men som inte för historien vare sig framåt eller bakåt, har boken vunnit Hugo, Nebula och Bram Stoker-priserna. Detta hjälper dock inte upp det faktum att det är en lättviktare i samma klass som Da Vinci-koden, alltså en lättläst sidvändare med fantasy-inslag, mängder av mytologiska anspelningar, klichér och scener som verkar skrivna med filmmanus i åtanke och som kanske rentav kan bli en hyfsad film. Fast jag tvivlar på det.

Andra svenska bloggar om: böcker, litteratur och bokrecensioner

22:41 | Permalänk | Kommentarer (3)

DPP har lagt fram ett ovanligt korkat lagförslag, och i måndagskväll kunde man se på TV hur framstående DPP-medlemmar skällde ut KMT för att de (rätteligen) inte deltog i Juridiska kommitténs möte för att placera lagen på Lagstiftande församlingens agenda, med resultat att mötet inte nådde kvorum och att lagen ligger kvar i kommittén.

Lagen kräver att efterlevande familjemedlemmar till personer som anses skyldiga för 228-incidenten och den Vita Terrorn skall delta i möten där de skall konfronteras med offer eller deras efterlevande familjemedlemmar och representera sina skyldiga familjemedlemmar, men att de efterlevande inte kommer att personligen hållas ansvariga för brott. Duh!

Var det nån som sa "skuld genom anknytning" (guilt by association)? Inte långt ifrån. Oerhört korkat, och dessutom ganska klar brist på respekt för, eller kanske okunskap om, mänskliga rättigheter. Varför antar DPP att efterlevande skulle ha samma åsikter som de skyldiga, att de ens skulle vilja representera dem? För att blod är tjockare än vatten? Återigen, oerhört korkat. DPP gör tydligen allt de kan för att inte vinna de kommande valen. Presidenten pratar om undantagslagar och och riksdagsledamöter försöker indirekt placera skulden för 228-incidenten och den vita terrorn på aktörernas efterlevande. De var kanske inte ens födda när det inträffade, men DPP vill ändå skriva en lag som tvingar dem att försvara de skyldiga eller åtminstone kritiseras och anklagas å deras vägnar av offren eller deras efterlevande. Korkat.

Iövrigt forstätter bråket om enstegsröstning eller tvåstegsröstning, och ett gäng riksdagsmän från DPP har nu stämt KMT:s ordförande Wu Poh-hsiung och Taipeis borgmästare Hau Lung-bin för att de "uppmanar andra att begå brott eller bryta mot lagar" genom att insistera på tvåstegsröstning i valen till Lagstiftande församlingen i januari och presidentvalet i mars. DPP hävdar att de två brutit mot flera artiklar i kriminalkoden.

Samtidigt hävdade Centrala valkommissionen i måndags att KMT-styrda Taitung gått med på att följa valkommissionens krav på enstegsröstning, något som både KMT och ordföranden i Taitungs valkommission raskt förnekade.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, val, politik, mänskliga rättigheter och politik i Taiwan

12:38 | Permalänk | Kommentarer (7)

08:26 | Permalänk | Kommentarer (0)

Andra svenska bloggar om: självporträtt

17:44 | Permalänk | Kommentarer (0)

Andra svenska bloggar om: tårta och födesledag

11:04 | Permalänk | Kommentarer (2)

Det blåser upp till storm på Taiwans politiska front. I januari nästa år är det dags för val till lagstiftande församlingen, och i mars är det presidentval. Båda valen kommer att kombineras med folkomröstningar, något som KMT är emot av både praktiska och ideologiska skäl. Av ideologiska skäl för att det innebär att de styrande ger ifrån sig mer och mer makt till folket; KMT kämpade länge emot DPP's försök att genomföra folkomröstningslagen men men tvingades slutligen gå med på genomförandet av en något urvattnad lag den sista december 2003. Av praktiska skäl för att folkomröstningarna motarbetar KMT:s själviska partiintressen.

Januarivalen kombineras med en folkomröstning om lagstiftning för återbördande av olagligt övertagna partiegendomar, en lag som skrivits för att få KMT att återlämna alla de egendomar och tillgångar som kom partiet tillhanda via statsapparaten under enpartidiktaturens år då stat och KMT var synonymt på samma sätt som stat och kommunistparti är synonymt i dagens Kina. Det är också detta som är skälet till att KMT är världens rikaste politiska parti. Eller åtminstone var. För ett par år sedan började man hävda att man på bara några korta år blivit så fattiga att man var tvungen att sparka personal för att man inte kunde betala lönerna. Samtidigt har man försökt undgå kraven på att återlämna egendomarna till staten genom att sälja mark och byggnader för hundratals miljoner kronor.

Presidentvalen i mars kommer att kombineras med två folkomröstningar i frågan om Taiwan skall ansöka om FN-medlemskap. Den DPP-stödda omröstningen vill söka medlemskap under namnet Taiwan, medan den KMT-stödda vill ansöka om att "återvända" till FN under namnet Republiken Kina eller vilket annat namn som helst som är praktiskt genomförbart.

DPP vill att dessa kombinerade val och folkomröstningar skall genomföras på följande sätt: när man går in i röstlokalen registrerar man sig och får en röstsedel för varje val som man sedan fyller i och lägger i respektive valurna.

KMT vill dock att man går tillväga sålunda: gå in i röstlokalen, registrera sig, få röstsedlarna för riksdags/presidentvalet, rösta, gå vidare till nästa station, hämta ut blanketterna för folkomröstningen, rösta, och sedan gå hem. Det var nämligen så det gick till vid Taiwans allra första folkomröstning 2004, då den dåliga upplysningen resulterade i att massor av väljare aldrig röstade i folkomröstningen eftersom proceduren var oklar och många lämnade röstlokalen i tron att folkomröstningsblanketterna skulle delas ut vid nästa röststation i nästa lokal. Det gjorde de inte utan man skulle gå tillbaka och hämta röstsedlarna för folkomröstningen, men när man väl gått fel och lämnat röstlokalen får man inte gå in igen. Resultatet blev att många aldrig fick chansen att rösta och det hävdas på många håll, dock mest av DPP och dess supportrar, att det var detta som var anledningen till att folkomröstningen inte passerade den tröskel som krävs för att den skall giltigförklaras, dvs att 50 procent av alla röstberättigade röstar (och inte endast 50 procent av de som faktiskt röstar).

Lyckas KMT få igenom sina krav på tvåstegsröstning hoppas man alltså att framför allt folkomröstningen om återlämnande av partiegendomar kommer att ogiltigförklaras pga för lågt deltagande. Centrala valkommissionen har dock utfärdat klara instruktioner om att enstegsproceduren måste följas, med påföljd att alla KMT-styrda städer och län säger att man kommer att nonchalera kommissionens beslut och hålla fast vid tvåstegsproceduren, varvid regeringen tog fram storsläggan och sa att rösterna kommer att ogiltigförklaras i alla distrikt som håller tvåstegsröstning. Man hotade också med att alla funktionärer som deltar i en tvåstegsröstning kan komma att åtalas för brott, få sparken och förlora sina pensioner. Dessutom undrade presidenten lite spydigt om Taipei och de andra KMT-styrda områdena sökte självständighet eftersom man nonchalerade den nationella regeringen. Han gick sedan vidare och sa att han allvarligt övervägde att införa undantagslagar om de KMT-styrda lokalregeringarna genomförde sina hot. Dagen efter insåg han hur korkat det var att komma med ett sådant hot i det land som haft de längst gällande undantagslagarna i hela världen och sa att han aldrig skulle överväga att göra något dylikt.

Problemet, eller snarare ett av problemen, är att lagstiftningen verkar vara oklar, så att KMT tolkar lagarna om lokalt självstyre så att lokala regeringar kan besluta hur röstning går till även i val på nationell nivå, medan Centrala valkommissionen och regeringen anser att lokalregeringar bara kan blanda sig i utförandet av lokalval.

Frågan är vad som sker om alla står fast vid sina ståndpunkter och den sittande regeringen ogiltigförklarar alla röster i de oppositionsstyrda distrikten medan oppositionen håller fast vid att deras resultat är giltiga. Kommer Taiwan att få två lagstiftande församlingar och två presidenter? Vad gör man då?

Ungefär så långt vi har kommit idag. Det är bara att vänta och se vad som händer härnäst.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, politik i Taiwan, val och folkomröstning

20:27 | Permalänk | Kommentarer (3)