The Minor Arts of Daily Life: Popular Culture in Taiwan, eds. David K Jordan, Andrew D Martin and Marc L Moskowitz
Det här är en samling essäer som behandlar fyra aspekter av taiwans kultur och samhälle: religion, det framväxande civilsamhället, ekonomiskt liv och underhållning.
Själv fann jag avsnittet om religion mest intressant och kanske bäst efterforskat. En essä berättar om hur en person som anklagats för att ha begått ett brott kunde försöka bevisa sin oskuld genom att i ett tempel bedyra sin oskuld och säga sig vara villig att utså de mest skräckinjagande straff om man bevisas vara skyldig. Ceremonin avslutas med att man nackar en tupp som bevis på att man menar allvar. D säger att när hon var liten hörde hon ännu talas om de här ceremonierna så det kan inte vara alltför länge sedan de föll ur bruk. Traditionen finns fortfarande kvar, men numer har man frångått nackandet av tuppen.
Den andra essän i det här kapitlet beskriver hur den kinesiska motsvarigheten till skärselden beskrivs i Taiwan. Tio domstolar med ett flertal underdomstolar där man utsätts för den hemskaste tortyr.
Kapitlet om det civila samhället behandlar framväxten av gay-rörelsen och Taiwans massmedia, medan ekonomikapitlet talar om hur hembiträden från Sydostasien behandlas, nattmarknader, och direktförsäljning typ Amway som tidigare varit mycket poppis här.
Avsnittet om underhållning ger en historik över baseball i Taiwan, vilket jag också fann väldigtintressant eftersom jag är intresserad av Taiwan under japanskt styre. Baseball infördes av japanerna redan 1897, och har tydligen ännu idag starka band till den historiska bakgrunden. Bl.a. används enligt författaren ännu idag mångajapanska termer, och på taiwanesiska används fortfarande ofta det japanska ordet för baseball. Den andra essän i det här kapitlet behandlar penetrering, kastreringsskräck och annan freudiansk skräck i modern kinesisk film från ett taiwanesiskt perspektiv. En intressant analys av Taiwans och Hong Kongs fascination med spökfilmer.
För någon som bott i Taiwan en längre tid är en del av essäerna lite väl självklara, t.ex. avsnittet om nattmarknader och massmedia, medan andra är mer intressanta, kanske för att de behandlar mer ovanliga ämnen. Dock, det är en intressant samling essäer som ger en ganska allsidig bild av vissa aspekter av taiwanesiskt samhälle, väl värd att läsa.