Att vara kines
Vi har just besök från J, en gammal barndomskompis till Lady D, som nu bott i Europa och USA i 20-25 år. När vi knallar runt på stan och ser på TV frågar hon mig hela tiden varför taiwaneser gör si och varför de gör så. Hon har bott utomlands så länge att det så klart är många grejor som verkar underliga. Landet har ju gått från diktatur till demokrati och frihet, med allt vad det innebär av yttrandefrihet och folks begynnande vanor att faktiskt göra och säga vad de vill, tycker och tänker utan att behöva vara rädda för att åka i finkan.
(Inte alls ovanligt. D berättade just om en kund vars svärfar blev helt vansinning när hans dotter tog sin man - D:s kund - till Lanternfestivalen vid Chiang Kaishek Memorial Hall. Hans far (farfar?) och ett par, tre andra släktingar hade blivit inlåsta av CKS:s regering på Green Island efter 228-incidenten 1947, och hans far (farfar) dog där efter 30 år. Green Island var Taiwans gulag, och många av Demokratiska Framgångspartiets grundare tillbringade många år där efter bl.a Kaohsiung-incidenten 1979. En av de första partiledarna satt i tio år, och nuvarande vicepresidenten satt lika länge tror jag för samma "brott" -- krav på demokrati och självständighet.) Slut på lång parentes.
Så ganska mycket har förändrats. Men hon frågar inte D, utan mig. Känns ganska lustigt att ha en taiwanes fråga mig varför taiwaneser beter sig på ett speciellt sätt.
Man vet att man har bott för länge i Taiwan när taiwaneser börjar fråga en varför taiwaneser beter sig på ett visst sätt.