Jag trodde du var kines
Sent i säng går kväll, sent upp ur sängen i morse, taxi till jobbet. Satte mig i taxin och sa vart jag skulle. Chaffisen såg helt borta ut, jag tror inte ens han tittade upp. Sa inget och nickade inte ens för att visa att han hört vad jag sa, eller att han ens visste om att han hade en kund i bilen. Han körde i alla fall iväg så jag beslöt mig för att han fattat vad jag sa.
När vi var nästan framme sa jag åt honom att svänga till vänster, köra förbi blomstermarknaden och stanna vid byggnaden där framme. Då såg jag hur han slängde en trött blick i backspegeln och sen vände han sig mot mig med ett stort blodrött betelnötsleende med rödsvarta tänder och röda läppar. Med röd betelnötssaft rinnande ur mungiporna sa han med ett skratt: "Du är ju utlänning. Det såg jag inte, jag trodde du var kines! Du pratar så bra kinesiska." "Tack, tack."
Sen sjönk han ned i vad det nu var han var försjunken i igen och sa inget mera. Inte ens när jag betalade och tackade och släpade mig ur bilen. Jag älskar Taiwans taxichffisar. Nästan jämt.
Andra svenska bloggar om: Taipei, Taiwan, taxi och taxichaffisar