En svensk i Taiwan

Efter att Central Weather Bureau förutspått regn varje dag i en vecka utan att det inträffat beslutade vi oss igår för att nonchalera väderrapporten ochstiga upp tidigt och cykla till Tonghou. Vilken tur. Superväder! Man tar sig dit genom att först cykla till Wulai och sedan fortsätta förbi turistgalenskapen i Wulai längsmed Tonghou River. Det är en ganska lång tur (35-40km från Xindian till Wulai t o r, och ungefär 40km till Tonghou från Wulai t o r) som böljar upp och ned i bergen, så vi hade tänkt ta cyklarna på tunnelbanan ned till Xindian för att spara 10 km och 1timme i vardera riktningen (det tar så lång tid i stadstrafik med alla rödljus, speciellt i morgonens rusningstrafik). Dock kan man bara ta cyklarna på tricken på lördagar, söndagar och helgdagar upptäckte vi, så det blev till att cykla hela vägen.

Upp vid sex och iväg vid sju. Nästa gång tar vi frukosten med oss och käkar på vägen. Vid sjutiden kör alla Taipeis föräldrar sina ungar till skolan och trafiken står helt still utanför skolorna med föräldrar som dubbelparkerar och trippelparkerar och nästan kickar ut ungarna i farten för att de inte hittar nånstans att stanna.

Efter en timme var vi i Xindian, och ytterligare 1,5 timme senare satt vi och fikade i Wulai. Med de extra 20km till och från Xindian kändes det som om det skulle bli lite jobbigt att cykla ända till Tonghou mitt på dagen i 33-34 graders värme, men efter ett tag bestämde vi oss i alla fall för att cykla åtminstone en bit längs med vägen för at se hur det såg ut. Vackert, men genast började min kedja hacka och trassla pga en länk som fastnat och inte gick att rubba. Den fick hela cykeln att hoppa till och pedalerna att slira varje gång den skulle gå över den stora drivkuggen. Det var bara att vända hemåt. Efter ett tag försvann problemet, och sedan kom det tillbaks, fram och tillbaka. Vi kom i alla fall hem utan att kedjan gick av, efter 60 km och en avslutande tallrik is med färsk mango och färska jordgubbar med lite mjölk över nere vid Gongguan. Uppfriskande och godare än glass.

Precis som när man är ute och vandrar och hälsar på och byter några ord med andra vandrare på tur så blir man tydligen medlem i en ny gemenskap när man sätter sig på en cykel och drar på sig cykelhjälmen (lagligt krav nu för tiden, precis som det är olagligt att cykla på övergångsställen). Cyklister man möter vinkar glatt och slänger några ord till hälsning, så det är bara att le glatt, vinka tillbaka och säga något uppmuntrande.

Andra svenska bloggar om: Taiwan, Taipei, cykla och cykelturer