Lee Teng-hui och KMT:s partiegendomar
För bara några dagar sedan var Ma Ying-jeou upp över öronen förälskad i förre presidenten Lee Teng-hui igen -- Lee hade ju mött med Vincent Siew, Mas val till vice president och dessutom enligt Ma sagt att han förstod och stödde Siews beslut att ställa upp. Ma började redan planera en valkampanj stödd av Lee, högt uppskattad av alla självständighetsförespråkare och många andra, och dessutom den andlige ledaren för Taiwans solidaritetsunion, ett parti som numer precis som Lee ser Taiwan som redan självständigt och självständighetsfrågan som en icke-fråga. TSU skapades av Lee och ett helt gäng riksdagsledamöter som lämnade KMT tillsammans med Lee när han fick sparken ur partiet efter Lien Chans katastrofala val år 2000 eftersom någon måste klandras.
Jag kan inte låta bli att undra om det ändå inte var avsiktligt som Lee valde Lien till sin efterträdare istället för James Soong som med lätthet hade vunnit presidentvalet 2000 om han inte tvingats av Lee att ställa upp som oberoende kandidat och därmed delade upp rösterna i tre delar, Soong och Lien med stöd från KMT och Chen Shui-bian med stöd från det gröna lägret, vilket gav Chen en knapp vinst (38 procent som utökades till över 50 procent 2004) och KMT en träig och arrogant ordförande som var oförmögen att inspirera någon till någonting alls. TSU har 13 platser i Lagstiftande församlingen.
Det såg därför ut som en tanke när Lee efter mötet med Siew och mitt under Mas försök att slå mynt av mötet skrev på DPP:s namnteckningskampanj till stöd för partiets krav på en folkomröstning om frågan ifall regeringen skall kräva tillbaka KMT:s orättfångna (eller rent ut sagt olagliga) partiegendomar, precis som om han medvetet ville markera att det faktum att han och Vincent Siew är kompisar inte alls innebär att han stöder vare sig Mas presidentkampanj eller KMT, ett parti som Lee ledde både som partiledare och president från Chiang Ching-kuos död i januari 1988 till 2000 då han alltså sparkades ut ur partiet efter att ha avgått som partiledare. Det behövliga antalet namnteckningar har sedan länge uppnåtts, men Lees underskrift ger det förstås en moralisk tyngd och större chans att folkomröstningen skall gå DPP:s väg. Dessutom bidrar det till intrycket att han avsiktligt skrev under det nu för att folk inte skall tro att han stöder KMT och Ma.
KMT har svarat med att säga att man för tillfället undersöker 10 fall under Lees ledarskap där behandlingen av partiets egendomar anses vara problematisk och att man funderar på att stämma Lee i samband med dessa fall. Detta har så klart ingenting att göra med om partiets egendomar är olagliga eller inte, eftersom den anklagelsen har att göra med hur partiet tog över egendom från den japanska regeringen, lokala företag och privata individer i samband med att man tog kontroll över Taiwan när Japan lämnade landet 1945. Det luktar snarare om småsinthet och hämnd för att Lee "förlorade valet åt KMT" är 2000, och sedan delade partiet och har visat sig vara en stark , högljudd och intelligent förespråkare för idén att Taiwan sedan länge redan är självständigt.
Lee må vara 84 år, men han är inte rädd för kontroverser. Före det här kontroversiella beslutet som för övrigt ligger helt i stil med Lees övriga politiska ställningstaganden besökte han för ett tag sedan Yasukuni-templet i Tokyo (här också), det tempel som försätter Japan i internationellt blåsväder varje gång en premiärminister går dit eftersom de krigsstupade som äras i templet också innehåller en del riktiga krigsförbrytare. Lees bror, som stupade i Filippinerna när han stred där som japansk soldat under andra världskriget (då Taiwan alltså var en del av Japan), är en av de soldater som hyllas i templet och Lee sa att han ville dit eftersom han inte träffat sin bror sedan han reste ut i kriget. Innan det tog allt hus i helvete förra året då han sa att Taiwans självständighet var en icke-fråga. Eftersom intervjun gavs till en sensationstörstande tidning tog det en hel del förklarande innan folk fattade att det alltså är en icke-fråga för att Lee anser att Taiwan redan är självständigt, både de facto och de jure.
Dskall bli mycket intressant att se om resultatet på folkomröstningen blir att KMT:s egendomar skall återlämnas, och ännu mer intressant att se om ett sådant resultat kommer att genomföras om KMT vinner antingen presidentvalet eller riksdagsvalet, eller rent av båda valen.
Andra svenska bloggar om: Taiwan, Lee Teng-hui, KMT och politik i Taiwan