Taiwans sexslavar
Jag översatte an artikel om de få överlevande Taiwanesiska kvinnor som tvingades tjäna som "sällskapsdamer" eller "trösterskor" (comfort women), sexslavar, till den japanska armén under andra världskriget. Artikelförfattarna ondgjorde sig över det faktum att de här kvinnorna inte fått fullt stöd av det taiwanesiska folket, som enligt dem fortfarande försöker bestämma sig för om de här kvinnorna agerade av egen fri vilja, eller om de verkligen blev tvingade. En ganska underlig inställning, kan tyckas, och artikeln gjorde direkta jämförelser med Sydkorea där dessa sexslavar får fullt stöd av regeringen, och där sittdemonstrationer utkrävande en ursäkt samt skadegörelse från Japan hållits framför den japanska ambassaden i Seoul varje onsdag utan avbrott sedan 1992 någon gång. Den 700:e demonstrationen hölls tydligen den 15:e mars.
Jag funderade lite över det här och undrar om det dåliga stödet för de här kvinnorna i Taiwan kan bero på det faktum att Taiwan tillhörde Japan mellan 1895 och fram till andra världskrigets slut 1945. När nationalistpartiet tog över 1945 behandlade de ofta lokalbefolkningen som japanska medlöpare och fiender till KMT-regeringen och Kina, och jag undrar om inte den efterföljande hjärntvätten under KMT-diktaturen ledde till att folk tror att dessa sexslavar därför ställde upp av egen fri vilja för att hjälpa den japanska armén. Taiwan var ju trots allt en del av Japan, och trots att de som kom från Kina till Taiwan i slutet av 1940-talet och deras efterlevande fortfarande idag endast utgör c:a 15 procent av befolkningen så höll de i mitten av 1990-talet fortfarande nånstans runt 70-75 procent av alla officiella positioner, och säkert håller de ännu idag en stor procent av alla officiella ickevalda positioner. Det innebär att alla officiella policies fram till 2000 när oppositionen äntligen kom till makten för första gången slogs fast av enpartistaten KMT som styrdes så gott som uteslutande av kineser som (med goda skäl) tyckte bra mycket mer illa om Japan än lokalbefolkningen gjorde (också med goda skäl).
Kanske också den del av lokalbefolkningen som faktiskt föredrog det japanska kolonialväldet framför vad de ser som ockupationsmakten från Kina (eftersom de betedde sig som en ockupationsmakt, åtminstone från 1945 fram till slutet av 1940-talet) tror att de här kvinnorna handlade av andra skäl än tvång.
Jag vet så klart inte, men det är en ganska underlig situation, och det måste ju finnas en förklaring nånstans. Det här är väl en möjlig sådan.
Här finns en sammanfattning på svenska av en rapport om sexslavar från Amnesty International.