Vilse ibland vinrankorna

Vi hade NoM, Gamle D och Fröken W, och N the Canadian över igår. NoM ställde det här vinet på bordet, ett av inköpen de gjorde under sin larvigt billiga sista-minuten-resa till Australien får någon månad sedan, och sedan blev det ein halvtimmes livlig diskussion om vad vi skulle åta medan vi väntade på N, Gamle D och Fröken W. Eftersom de hade en kraftig Cabernet Sauvignon med sig bestämdes det så klart att vi skulle äta fisk.

Sen bar det av till Breeze för inhandling av mat, en kalifornisk Chardonnay som till slut visade sig ha den vanliga olivoljetjocka texturen med päron (!), fatkaraktär och frisk syra. Riktigt gott, faktiskt, fast jag nog aldrig druckit chardonnay med så kraftig päronsmak, nästan som päronsoda.

Det inhandlades också en traminer/riesling och en chenin blanc som vi aldrig hann ge oss på, så de står kvar tills vidare. Vi var förstås också tvungna att köpa gorgonzola eftersom NoM gillar det alldeles fantastiskt mycket sedan vi introducerade dem för delikatessen gorgonzola på en päronskiva. Det blev en bresse bleue och och en bit gruyere också. Dessutom blev det en Penfolds Koonunga Hill shiraz/cabernet som vi inte heller hann med.

TIll fisken började vi med en Chablis som smakade som den ska, sval med hög syra och en aning av den där omisskänneliga chardonnay-smaken av smörkola följt av Gamle D:s Canyon Road Chardonnay 2003 som precis som vanligt var ungefär som en standard Chardonnay, kanske med lite svag syra som gjorden aningens aningen kvalmig.

Till osten blev det så dags för NoM:s Wolf Blass Cabernet Sauvignon. Mycket svarta vinbär, viss fruktsötma och en del alkohol i aromen. Mycket riktigt, en blick på flaskan avslöjade att den var på 14 procent. Det fanns kanske också en svag antydan till mint. Smaken innehöll svarta vinbär, lakrits och mörk choklad med en nästan bränd överton. Kraftigt, med mjuk tannin följt av en ganska lång eftersmak.