Vilse ibland vinrankorna

I förrgår var det dags för den där rieslingen som låg i kylen. Hade inte druckit en riesling på flera veckor, och det är bara fel. "A Riesling a day keeps the doctor away," det är vad jag alltid har sagt. Eller D, snarare. Jag tycker nog snarare att "A riesling a week, if you don't want to feel weak" är bättre. Fast tyvärr kändes det här vinet lite fel också, det var inte vad vi var ute efter.

Kunstler 2006 Reichestal Riesling Kabinett, Rheingau, 8,5%
Det hade en arom av smörkola (första gången jag känt det i en riesling) och en obestämd trädfruktsdoft, eller kanske man skulle säga toner av både päron, gröna äpplen och persika. D tyckte ibland att hon kände doften av ananas och passionsfrukt. Kanske var det fruktsötman som ställde till det för oss, vi brukar inte dricka kabinettsvine för att vi inte är så fölrtjusta i sötman. Torrt skall det vara.

På gommen smakade vi grönt äpple och lätt sötma, ungefär vad man väntar sig av ett kabinett inbillar jag mig. Däremot hade det ganska hög syra, och den var inte speciellt väl integrerad i de andra smakerna heller, den stack ut ganska vasst. Ingen höjdare tyvärr, bl.a. eftersom syran irriterade mer än den var uppfriskande. Dessutom saknade det den där petroleum/mineralsmaken som är en av anledningarna att både D och jag är så förtjusta i rieslingviner.

Andra svenska bloggar om: vin, tyska viner och riesling

10:54 | Permalänk | Kommentarer (0)

Vi vaknade upp med tyfonen, eller snarare smattret av hällregnet som tyfonen förde med sig, ringande i öronen igår. Istället för en planerad 60-km-tur på cykel i 30+-värme blev det raskt beslutat att vi skulle bygga om lägenheten. Eller raskt och raskt, förresten, vi vaknade inte förrän vid halv tolv, så direkt raskt var det ju inte.

Hade tänkt oss en sval Riesling till ommöbleringen under eftermiddagen, och sedan något kraftigt rött till en stek och lite läsning på kvällen i det nymöblerade vardagsrummet, men nu blev det så pass sent innan vi kom iväg att handla att det var matdags direkt när vi kom hem, så Rieslingen ligger kvar på kylning. Till nästa tyfon, som de säger skall komma hack i häl på den som just drog över.

Heartland Shiraz 2005, Limestone Coast - Langhorne Creek
Inbjudande mörkt röd färg, nästan svart. Doft av torkade dadlar, tobak och en aning mint i slutet av sniffen, och en smak av gräddig mörk choklad, med kryddig svartpeppar och svarta vinbär och en ganska lång, kryddig avslutning.

Mycket gott till vår lätt blodiga stek med potatismos, lök, tomater och champinjoner.

Här finns tillverkarens egen sida om vinet.

11:52 | Permalänk | Kommentarer (2)

Vi drack en Penfolds 407 häromdagen, och som vanligt blev vi aningens besvikna. God och ganska druvtypisk, men ändå är det något som fattas.

Så i förrgår var det därför dags för en Wynns Coonawara igen. Det är smaskens, det. Doft av choklad, tobak och plommon med kanskse en aning mint precis i slutet av inandningen. Chokladen fanns kivar på tungan där den fick sällskap av läder och fatkaraktär omgivna av mjuka, fina tanniner och frisk syra. Eftersmaken var medellång, med gräddiga svarta vinbär.

Eller så tyckte i alla fall vi. Så här tycker Wynns egen vinmakare att det smakar (vinets hemsida):

Så här smakade 99:ans årgång av samma vin tyckte vi. Den var ännu godare än 2001:an.

Andra svenska bloggar om: vin, Cabernet Sauvignon och australiensiska viner

22:45 | Permalänk | Kommentarer (0)