Vilse ibland vinrankorna

I förrgår var det dags för den där rieslingen som låg i kylen. Hade inte druckit en riesling på flera veckor, och det är bara fel. "A Riesling a day keeps the doctor away," det är vad jag alltid har sagt. Eller D, snarare. Jag tycker nog snarare att "A riesling a week, if you don't want to feel weak" är bättre. Fast tyvärr kändes det här vinet lite fel också, det var inte vad vi var ute efter.

Kunstler 2006 Reichestal Riesling Kabinett, Rheingau, 8,5%
Det hade en arom av smörkola (första gången jag känt det i en riesling) och en obestämd trädfruktsdoft, eller kanske man skulle säga toner av både päron, gröna äpplen och persika. D tyckte ibland att hon kände doften av ananas och passionsfrukt. Kanske var det fruktsötman som ställde till det för oss, vi brukar inte dricka kabinettsvine för att vi inte är så fölrtjusta i sötman. Torrt skall det vara.

På gommen smakade vi grönt äpple och lätt sötma, ungefär vad man väntar sig av ett kabinett inbillar jag mig. Däremot hade det ganska hög syra, och den var inte speciellt väl integrerad i de andra smakerna heller, den stack ut ganska vasst. Ingen höjdare tyvärr, bl.a. eftersom syran irriterade mer än den var uppfriskande. Dessutom saknade det den där petroleum/mineralsmaken som är en av anledningarna att både D och jag är så förtjusta i rieslingviner.

Andra svenska bloggar om: vin, tyska viner och riesling